Det första namnet kommer från verkets beställare. Den berömda arkitekten Antonio Gaudi byggde ett privathem, som senare blev lägenhetskomplex.

Arbetet påbörjades 1906, sponsrat av en av Barcelonas mest välbärgade medborgare, Pedro Milà i Camps. Ursprungligen tänkes än mer uppenbart religiösa teman. Men ett klassrelaterat upplopp året innan fick beställaren att be Gaudi om en mer nyanserad eller dämpad inställning.

Resultaten är allt annat än subtilt i arkitektoniska termer, både utanför och interiört. Vid invigningen 1910 blev gemene man förstummad, förolämpad eller på annat sätt överraskad, och man kallade det ”Stenbrottet” (La Pedrera).

Namnet är orättvist.

Casa Milà är annorlunda, helt klart.  Men det liknar inte alls ett stenbrott, som ju mest har skarpa vinklar. Gaudís skapelse är däremot en flödande serie kurvor som böljar och omsluter hörnen på själva byggnaden. Men temat med organiska former fortsätter.

Balkongerna som slingrar runt utsidan är fulla av havsformer. De liknar vågor, och strukturer och objekt de stöder möter med samma utseende. Smidesräcken liknar alger (arbetet gjordes av skulptören Josep Jujol) och omsluter minaretliknande former i varierande höjder.

Skorstenarna på den övre delen av byggnaden är en enastående fortsättning av samma idé. De vrider sig som glasstrutar, formade i orange sten för att ge känslan av både rörelse och andning – ett gemensamt tema i många Gaudisverk. De fick snabbt smeknamnet espantabruxes (häxskrämmare) av barcelonaborna.

Interiören är väl anpassad till byggnadens fasad och övergripande form. På bottenvåningen finns en innergård fylld med typiska organiska Gaudi-former, ljusa färger och frodig växtlighet. Här hålls ofta sommarkonserter och utställningar.

En av lägenheterna på översta våningen har inretts med möbler och föremål från ursprungstiden och visar hur ett boende kunde se ut. De övriga lägenheterna är fortfarande privatbostäder.

Högre upp i byggnaden på vinden finns ett litet museum/utställningsutrymme som ägnas åt Gaudis verk. Det heter Espai Gaudi (Gaudis rum) och har många infoskärmar och bilder.

Det finns också en ovanlig uppochnedvänd modell av Sagrada Familia som visar några av arkitektens strukturella idéer. Men Espai Gaudi är också ett konstverk med glödande orange atmosfär och tysthet under låga, böjda tak. Inget besök vid Casa Milà är komplett utan ett besök här.

Men missa inte heller taket med sina ovanliga skorstenar. Det rymmer en förtjusande serie trädgårdar i de enda räta linjer som finns på platsen. Härifrån finns också en härlig utsikt över det soliga Barcelona i svepande havsbris.

Katedralen med sina 172 meter är väg att bli lika hög som Montjuic i närheten, och är Barcelonas stora underverk. Den är fortfarande under aktiv uppbyggnad 120 år efter starten, och bygget beräknas fortsätta de kommande 40 åren.

Yttersidan består av en serie torn som omger en smal portal runt kyrkporten. Det var från det ovanliga tornet som Cesar Pelli, konstruktör av Petronas Towers i Malaysia, fick sin inspiration.

Många förundras med rätta över de hundratals små friser som pryder fasaden. Här finns helgon och vanligt folk tillsammans, utfört i en fantastisk modern stil helt olik någon annan kyrka. Ibland verkar de nästan kubistiska.

Notera de många höga välvda fönster som omger byggnaden, vilket ger fullt ljus till kyrkointeriören soliga dagar. Högre ovanför dem smalnar tornen av, vilket leder ögat upp till toppen och sedan himlen.

På insidans bottenvåning finns flera rekonstruerade skalenliga modeller av Gaudis arbete, som han föreställde sig det i färdigt skick. De flesta original är dock förstörda. Fotografier visar byggnadsutvecklingen som har genomgått flera olika stadier. Man kan även se bilder från Gaudis begravning.

Tittar man närmare på de olika fotografierna kan man se många reflexer av byggnadens element. Scenen från Jesu födelse, historien om ormen i trädgården och många andra, syns även på basen av mittpelaren i Barmhärtighetsporten. Pelarkolonnen är en slags skulptur av en typ som inte finns i någon annan stad, med Kristus fullständiga släkttavla.

Men även de relativt vanliga kolumnerna är ett underverk. Från börjar relativt enkla grekiska pelare växer samman som levande träd högt ovanför besökarens huvud. De har sällskap av prunkande organiska stenblommor.

Intill finns Trons portal med scener av den tonårige Jesus som predikar, omgiven av religiösa symboler såsom vindruvor och vete. Hoppets portal på andra sidan visar djur och växter från Nilen och har en annan religiös betydelse. Skulpturer av Josef och Maria som sitter i en stenbåt har sällskap av den helige Josefs figur.

La Sagrada Familia är utan tvekan den mest kända byggnaden i Barcelona. Planera tiden väl och ägna minst ett par timmar åt den heliga familjens helgedom med dess hundratals objekt.

Hamnen Port Vell föll så småningom ur bruk.  Dess lagerhus övergavs, liksom järnväg och industribyggnader. Lyckligtvis såg Barcelona liksom många kuststäder, såsom San Francisco och Boston, möjligheten att vitalisera sitt strandområde.

I en ambitiös stadsförnyelse under flera år, omvandlades kajen till yachtmarina och byggnaderna förvandlades till affärer, akvarium och annat. Dess järnvägslinjer blev gångbanor för de tusentals besökare som nu trängs i området. En kustväg flyttades under jord och man kan gå säkert mellan de olika platserna.

Maremagnum är en stor attraktion. Den nya trägångbron är mer än bara en gångväg över vatten. Den är en skönhet och praktiskt led mellan Rambla de Mar och alla affärer, teatrar och restauranger inom området. Bakom det ligger IMAX och ett enastående akvarium.

Liksom i många större städer har IMAX en enorm 3D-skärm. Men det finns också en platt IMAX-skärm och en Omnimax. Man kan följa alla tre samtidigt, och det finns rabattbiljetter till showerna.

Akvariet är områdets största attraktion och populariteten är välförtjänt. Det har 8 000 vattenlevande djur, inklusive ett tiotal hajar. Anläggningen med sina nästan 60 miljoner liter vatten gläder djurvänner i alla åldrar, inte minst genom en 80 meter lång observationstunnel. Bakom glasväggarna kan du se hundratals inhemska djuphavsarter, även hajar.

Söder om Maremagnum ligger Aduana. Byggnaden tillkom 1902 och fungerade som tullhus. Den ger en känsla av Barcelonas tidiga1900-talsarkitektur. I närheten och längs piren sträcker sig stadens World Trade Center.

Även havet i sig är en sevärdhet. Alla exklusiva yachter och segelfartyg är en fröjd för ögat. Man kan se dem flyta graciöst strax utanför kusten. Ta en båttur och njut av utsikten, det ger en fin kontrast till det livliga vattnet.

Ta sedan en promenad uppåt vägen till Monument a Colon (Columbus-monumentet). Upptäckaren är förevigad ovanpå en 60 meter hög kolumn i form av en staty som vetter mot havet.

Monumentet, uppfört 1888, finns på den plats där den store mannen landade år 1493 efter sin upptäckt av den direkta sjövägen till Amerika. Platsen ligger i mitten av Placa del Portal de la Pau.

Njut solen en eftermiddag och avsluta med middag och show. Cykla eller åk inlines, men glöm inte att ta en kall dryck på någon av de många barerna. Port Vell är lätt att hitta. Gå bara österut tills du möter blågrönt vatten under en azurblå himmel. Eller ta helt enkelt tunnelbanan till Drassanes.

Byn byggdes 1929 som en del av en internationell expo. Här finns hantverk och underhållning, men byn ger samtidigt en bild av de många arkitektoniska stilarna runt om i Spanien. Många av dessa är noggranna kopior av befintliga byggnader.  Över 100 olika stilar är representerade; från Galicien, Kastilien, Baskien och många andra regioner i det mångskiftande landet.

Till interiören hör ett stort torg, Plaza Mayor, med klocktornet Utebo. Invid finns ett mindre torg med rådhus, kyrka, kloster och bostäder.

Medan man tittar på all intressant arkitektur underhåller gatumusikanter och konstnärer. Man kan köpa handgjorda smycken eller bara sitta och smutta på en kall dryck utanför Tablao de Carmen. Det finns över 40 verkstäder med keramik, broderi och andra hantverk.

Konst av alla slag kan ses i hela Poble. Vid Fundació Fran Daurel finns verk av samtida katalanska konstnärer tillsammans med mer kända kollegor från det förflutna. I huset finns konst av Picasso, Dalí och många andra. Mindre kända (förutom i Spanien), men fortfarande viktiga artister som Barceló och Tàpies är också representerade.

Musiken är ständigt närvarande inslag i ”byn” med ambulerande gitarrister och bleckblåsare som ger festlig stämning. Vandra längs boulevarden och titta på hur man gör keramik, eller titta in hos glasblåsarna med fascinerande skicklighet.

På natten byn lever byn upp.

Många butiker är öppna till 21 och säljer gravyrer, handgjorda dockor, masker, läder, traditionellt flätade korgar, musikinstrument och mycket mer.

Det finns massor av barer, klubbar och restauranger. Dans är populärt både bland turister och lokalbor. Ett open-air-diskotek, La Terrazza, lockar lika många turister som lokalbor.

Söker du kanske en mer stillsam upplevelse? Föredrar man att titta stället för att delta kan man gå på den berömda flamenco-föreställningen. En av de bästa finns på Tablao de Carmen, med fin spansk dans utförd av artister i världsklass.

Byn tänktes endast finnas sex månader efter utställningen 1929, varefter den var planerad att rivas. Men området blev så populärt att det levde vidare, och fick en stor renovering 1988.

Poble Espanyol är lätt att hitta. Ta metron till Placa Espanya och sedan rulltrapporna till byn.

Här, från norra utkanten av staden, får besökarna en utmärkt vy av Barcelona nedanför. Terrasserade trädgårdar kombinerar fint naturligt och konstgjort. Sittplatserna är utförda i den färgglada kakelmosaik Gaudi älskade.

Stanna först vid det lilla caféet på ytterkanten och inta något svalkande. Barcelona kan bli mycket varmt och backarna är många och branta. Behövs mer näring finns det flera små restauranger att välja mellan. Notera den enastående fontänen med draktema och det flerfärglada kakel som pryder den. Promenera sedan nerför blomprydda gångvägar som kantas av Gaudis egensinniga mosaiker.

Det finns många intressanta sevärdheter längre in i parken. Som exempel ett museum tillägnat Gaudis konst, fyllt med bilder och andra lärorika och dekorativa objekt. Vid arkitektens hus finns möbler designade av Gaudi själv.

Vidare finns bland frodiga buskar bland annat skulpturer, kolumner, restauranger och fler museer. Till och med bänkarna är konstverk. En enorm, böjd bänk är berömd: Paseo de Palmas.

De hundra pelarnas sal (Sala de las Cien Columnas) är en samling klassiska stoder. Men kolumnerna stöder senare stilar, såsom en romantisk balkong täckt med mosaikplattor och mer modern design.

Invid går en gångväg som stöds av tvinnade stenpelare i ytterligare en annan stil. Oregelbundna, organiska till utseendet – de visar Gaudis unika organiska eklekticism (stilblandning).

Det finns flera ingångar till parken. Ta tunnelbanan till Lesseps. Där startar en brant stig upp mot backen och parken. Utmanande, men friskt i Barcelonas fina luft. Tar man tunnelbanan till hållplatsen vid Vallcarca kan man ta sig till parken via utomhusrulltrappor från parkens topp, vilket möjliggör en lätt promenad nerför backen.

Inträde till parken är gratis och de flesta byggnader öppnar klockan 10.

Men långt innan tornen byggdes var kullen en speciell plats. För tusentals år sedan slog sig iberiska kelter ner här. Toppen tjänade därefter militärt ändamål, och fortet byggdes 1640. Det ersattes på 1700-talet av en stor fästning (som kallas Castell de Montjuic) som vetter mot staden nedanför.

Idag har området många sevärdheter för alla som är ute efter en fin vandring bland trädgårdar och museer.

Castell de Montjuic huserar Museu Militar. Det nås genom en funicular, eller liten linbana. Den börjar vid tunnelbanestationen Paral-lel och tar dig rakt upp till museet.

Palau Nacional har många läckerheter för museibesökare. Inuti finns MNAC (Museu Nacional d’Art de Catalunya). Samlingen spänner över tusentals år och perioder, inklusive Romansk, Gotisk, Renässans och Barock. Den fortsätter genom18 och 1900-talen.

Runt slottet får besökarna en härlig överblick över all slags arkitektonisk konst i denna konstnärliga stad. Font Magica (den magiska fontänen) är ett enastående exempel. Den är som mest spektakulär på natten när dess belysta vatten pryder utsikten över slottet.

I omedelbar anslutning till Font Magica ligger ett museum tillägnat en av 1920-talets mest nyskapande arkitekter, Mies van der Rohe. Pavelló Mies van der Rohe revs efter den världsutställning för vilken den byggdes, men rekonstruerades enligt ursprungsplanerna på 1980-talet. Byggnaden är ett fint exempel på odekorerad ”glas och stål”-minimalism av arkitekten Rohe, som populariserade det estetiska uttrycket ”less is more”.

Lika populär är Poble Espanyol, även den ursprungligen tillkommen för 1929 års utställning. Den består av en samling bostäder byggda i varierande spanska stilar, och lockar tusentals turister varje år.

Senare tillägg till Montjuics sevärdheter är lika imponerande.

OS 1992 hölls i Barcelona och som en följd av detta byggdes flera strukturer. Många står fortfarande kvar i dag. Anella Olímpica (Olympiaområdet) har flera idrottsanläggningar, inte minst då den centrala OS-stadion. Fasaden är från 1929 men inredningen gjordes om helt för sportevenemanget.

Dessutom fick flera av bergets berömda trädgårdar betydande uppdatering. Nou Jardí Botànic är en botanisk trädgård med över 2000 plantor av alla sorter. Jardins de Mossen Costa jag Llobera är en ovanlig trädgård med enorm variation av kaktusar.

Oavsett intresse erbjuder Judarnas berg (Montjuic) något för alla.

Det finns tusentals objekt i magnifika Palau Nacional. Den romanska delen är kanske mest anmärkningsvärd. Den är proppfull med verk från tidigt 1000-tal fram till mitten av 1200-talet.  Många föremål från kyrkor runt om i regionen har samlats in, ofta kompletterade med bilder som visar byggnad och hemort.

Man visar ikoner, fresker, skulpturer och målningar från perioderna. I många fall visas objekten inbäddade i ursprungliga arkitektoniska element. Det ger en mer komplett känsla av åskådarnas intryck en gång i tiden.

Kollektionen startar med den gotiska perioden som omfattar verk från 12- 1400-tal. Fokus ligger fortfarande på den konst som producerats i Katalonien (Barcelona-regionen) men stilarna täcker ett brett spektrum. Man kan följa den gotiska konstens många influenser från Italien, Framländerna och andra håll. ´

Verk av Jaume Huguet, en stor konstnär under perioden, utgör en viktig del av samlingen. Men det finns också många föremål från Barcelonas egen Barri Gotic för att konkretisera tidsandan. Här finns skyltar som hängde utanför affärerna för århundraden sedan, dekorativa föremål från hemmen, och annat.

Kronologiskt ordnade verk fortsätter in i medeltiden, genom hela renässansen och fram ända till 1940-talet.

I museet finns målningar av Rubens och Goya, och en El Greco. Det finns verk av Zurbarán och Velázquez, samt en Tintoretto. Vidare finns mästare som Fra Angelico, Veronese och Tizian, som hänger inte långt från en Canaletto.

Dessutom finns talrika konstföremål, såsom ljuskronor och inredning i en mångfald stilar.

Art Nouveau är en väl representerad period. Verk från den så kallade Modernistan utgör en betydande del av samlingen. Här finns möbler designade av Barcelonas främsta arkitekt, Gaudi. Inläggningar från moderniste-snickaren Gaspar Homar finns inte långt från skulptur av Josep Clara.

Utställningen är lika imponerande som museihusen. Palau Nacional är en enorm byggnad med stor central kupol och sidokupoler och med imponerande exteriör. Besökaren går uppför oändliga trappor och får sedan skåda en hela 180 graders vy som domineras av1800-talsbyggnaden. På vägen till entrén kan besökaren njuta av trädgårdsanläggningar och fontäner.

MNAC är lätt att hitta. Ta bara tunnelbanan till Montjuic och gå av vid station vid Placa Espanya

Inga bilar tillåts i stadens centrala delar. De får nöja sig med två små enkelriktade gator på båda sidor av gågatan. Så du kan promenera i lugn och ro bland allt som finns att se och göra.

Promenaden ringlar från Placa Catalunya, förbi den berömda statyn av Columbus, och ner till vattenbrynet. Det finns många vägar att välja mellan. Rambla dels Ocells (Fåglarnas Allé) är det passande namnet på en gång populär fågelmarknad i stadens gamla del. Och Rambla de les Flors var en gång den enda blomsterbutiken. Längs Rambla dels Caputxins finns gamla byggnader, bokkiosker och spännande människor i överflöd.

Operahuset i Liceu Theatre ligger på mittpunkten av Las Ramblas. Stanna och titta på Miró s mosaiker. Cirkeln av den moderna spanska konstnären lockar tusentals besökare varje år. Man passerar även utsidan av den berömda marknaden Mercat de la Boqueria. Vila benen en stund på Café de la Opera och njut en stärkande kopp kaffe i äkta Barcelona-stil.

Det finns inte längre någon anledning att undvika Barri del Raval, en gång stadens ”red light”-distrikt. Numera är det sanerat och det finns massor av små kvällsrestauranger och barer att välja mellan som gläder alla turister.

Konstälskare får inte missa att gå längs Carrer de Montalegre. Där ligger nämligen Centre de Cultura Contemporània de Barcelona och restaurerade Museu d’Art Contemporani med många fasta och nya utställningar.

Barri Gotic, det gotiska avsnittet, innehåller många arkitektoniska underverk, bland annat den berömda katedralen La Seu. Den står i centrum av den ursprungliga staden och utgör en del av Barcelonas tvåtusenåriga historia. I närheten ligger kyrkan Santa Maria del Mar, ett representativt exempel på katalansk gotisk arkitektur.

Musikälskare hittar eftermiddagskonserter i Sant Josep Oriol. De är lite mer organiserade än stadens slumpmässiga gatumusikanter. Men båda är ofta lika professionella, så lyssna på alla!

Dags för shopping i närbelägna Portal de l’Angel och Portaferrissa. Längs den centrala boulevarden finns hundratals klädbutiker, antikaffärer och annat. De flesta vill ta sig till El Cortes Ingles på Placa Catalunya i norra ändan. Varuhuset på sju våningar är rival till Harrods i London, Macys i New York och andra stora shopping-Mekka.

Använd hela din semester, för att inte nämna hela ditt bankkonto, på Las Ramblas i Barcelona. Det är ett utmärkt val!

La Boqueria är en konstskatt belägen i en byggnad från 1840 men också en kulinarisk skatt. Symbolen ovanför ingången är ett fint exempel på katalansk Art Nouveau. Glas och järnhallen består av (och döljer delvis) en 1800-talsbyggnad som liknar andra i staden. Men nya aspekter upptäckt fortfarande. Flera kolonner i jonisk stil upptäcktes först 2001.

Här finns enorm rikedom i vad som säljs, hur och var det säljs. En ändlös färgpalett bildas av kronärtskockor, apelsiner, morötter, skinka och fisk och utbudet trotsar all beskrivning. Det kräver ett fotografi eller ännu hellre ett besök.  Gå hit om du letar efter mellanmål en eftermiddag, en drink eller bara en fascinerande inblick i det bästa av Europa.

Den som vill vandra genom La Boqueria har många alternativ. Sett från ovan liknar hallen ett nav med ekrar.

I centrum finns fisksäljare som erbjuder en rad lokala arter, så färska att det fortfarande spritter i fenorna: Barcelona ligger vid medelhavskusten. Vandra endera riktningen och du stöter på svampstånd med världens kanske finaste tryffel. Byt fot och du ser läckraste körsbär som finns överallt på kontinenten. Promenera åt andra hållet: här finns zucchini, så färsk, att blommorna fortfarande hänger kvar.

Längs ytterkanten finns flera bra barer och restauranger. Pinotxo (Pinocchio) är känd för brett dryckesutbud, utmärkta tapas och utomordentliga barstolar. Missa inte alla keramiska bilder av berömda marionetter.

El Quim de la Boqueria är ett annat utmärkt ställe. Barcelona är en stad full av enastående tapasbarer, och El Quim är på höjdpunkten. Baren har god mat och glada kunder och atmosfär. Lokalbefolkningen äter ofta färsk bläckfisk till frukost.

Marknadens utsida har också den flera intressanta sevärdheter. Precis utanför entrén finns djurstallar som säljer fåglar, ödlor och andra små husdjur.

La Boqueria ligger ungefär halvvägs mellan Carrer del Carme och Carrer de l’Hospital och nära metrostationen Liceu. Det är inte långt från den berömda katedralen La Seu mitt i Barri Gotic (de gotiska kvarteren). La Boqueria är öppen från tidig morgon till sent på kvällen, men är livligast under eftermiddagen.

Otvivelaktigt mest känd av hans byggnader i Barcelona är La Sagrada Familia, även känd som den Heliga Familjens katedral. Strukturen trotsar nästan beskrivning. Delvis nygotisk, delvis nybarock – men fortfarande sui generis. Det vill säga: den serie toppspiror som började resas 1883, är fortfarande under konstruktion.

Park Guell på berget Montjuic i närheten stod färdigt 1914. Den är ett annat av arkitektens byggnadstekniska mästerverk. Parken är en 20 hektars yta fylld med frodig grönska och konstföremål, som besökare i Central Park i New York skulle avundas. Vare sig det gäller formidabel ödleskulptur eller den berömda, enorma vågformade bänken, eller bara all kakelmosaik här och där, kan det bara vara gjort av Gaudi.

En annan nästan lika känd och ofta besökt byggnad är Casa Milà, eller La Pedrera (stenbrottet). Huset var ursprungligen utformat som privathem, men utvecklades snabbt till ett antal enskilda lägenheter. Böljande balkonger ger fasaden unikt utseende från gatan, men organiska Gaudi-element finns överallt i och på byggnaden. Glasspinne eller konformade skorstenar över havstångsliknande smidesräcken till tysta, glödande vindsutrymmen: det är en byggnad bara Gaudi kunde skapa.

Det finns flera andra byggnader av denne man, som anses vara fadern till spansk Art Nouveau-stil.

Casa Batlló, uppförd 1907, är en av många Gaudi-byggnader som numera står på Unescos lista över världsarv. Liksom Casa Milà är arkitektens ovanliga stil uppenbar. Balkongerna liknar nästan kraniedelen runt ögonhålor, kombinerat med färggrann mosaikliknande fasad som verkar ha smält. Den böjda komplexa skorstensraden framför en orange musseltaklinje går i hans unika stil.

Gaudi byggde organiska former överallt, men anpassade dem alltid till sina syften, precis som den mer kända Frank Lloyd Wright gjorde. Det är tydligt i kapellet Colonia Guell med dess unika bågar. Girlander i organiska sniderier och skarpt vinklade valv smälter sömlöst in i en övergripande, nästan grottlik helhet.

Staden är full av enastående arkitektur, men Gaudis verk står på topplistan för lokalbefolkning och turister. En enda blick på någon av hans byggnader gör det lätt att förstås varför.