I mitten av Barri Gotic, Barcelonas gotiska kvarter, finns ett av de mest framstående exemplen på medeltida arkitektur i Europa: La Seu. Officiellt kallas den Cathedral de la Santa Creu i Santa Eulalia.
Platsen har inrymt många religiösa strukturer genom århundradena. I 343 e Kr dominerades platsen av en romersk basilika som senare förstördes av morerna 985 e Kr. Den romanska domkyrkan som stod färdig 1058 e Kr blev en del av La Seu trehundra år senare.
Katedralen påbörjades under kung Jaume II. Bygget blev långsamt till följd av inbördeskrig, epidemier och andra sjukdomar som plågade Europa under perioden. Arbetet fortsatte så sent som in på 1800-talet, då byggnaden fick sin nuvarande fasad. Slutresultatet överglänste alla begynnelseproblem.
Med en längd på över 90 m lång och en centralspira på 70 m är det en av de största religiösa byggnaderna i Europa. Men storleken är inte främsta skälet till att byggnaden är så magnifik. Det åttkantiga klocktornet, byggt mellan 1386 och 1393, är bara en av flera hyllningar till arkitekternas geni.
Den välvda entrén består av en samling koncentriska kurvor inom varandra, vilket ger en ovanlig anblick även för gotiska kyrkor. Även om motivet används på andra ställen är det sällan gjort med sådan omsorg och mildhet.
Interiören är lika imponerande.
Det första som slår besökaren är alla fantastiska träsniderier på varje vägg. Ett sidokapell har ett kors som tagit från ett galjonskepp som deltog i slaget vid Lepanto 1571. Kristus på korset står böjd till höger. Enligt en spansk legend står han så för att undvika en kanonkula under konflikten. Andra kapell i domkyrkan berättar lika fantastiska och intressanta historier.
Cappella de Sant Benet bakom altarhuset har ett krucifix från 1400-talet. Det är inte omedelbart synligt men går att upptäcka.
Under altaret ligger kryptan som påstås innehålla kroppen av St Eulalia, en 1200-talsmartyr som blev Barcelona skyddshelgon. Eftersom legenden säger att hon dödats på ett torg under romartiden rullad i en tunna full med knivar, är det osannolikt att sarkofagen innehåller så mycket. Andra versioner säjer att hon brändes på bål för sin kristna tro, men det var inte praxis under romartiden. Men som med de flesta legender är berättelsen ofta viktigare än fakta.
Till hennes ära är klostergården intill alltid laddad med 13 vita gäss som har en liten mörk pool att glida runt i. De lever i en härlig, lugn uteplats med lummig grönska och ännu vackrare fontän. Det är en av de få platser i livliga Barri Gotic som är lika tyst som en kyrka – som ordspråket säger.
Glöm inte att gå upp på taket som har en spektakulär utsikt över Barri Gotic och det omgivande Barcelona. För att komma hit tar man bara metron till Jaume I eller Liceu.